Fias Panfublogg

Snöjakten Emma hade aldrig någonsin sett snö under hela hennes liv. Hon gick redan i skolan, var bra på att skriva, ännu bättre på att läsa och hon var ganska bra på matte. Hon var också lika lång som sin äldre bror Tom, och han var ganska ordentligt lång! Men snö? Inte en enda flinga hade hon sett. I Panfu hade det inte snöat på många år, och detta året såg ut att bli som alla andra. Hennes lärare hade förklarat för klassen att snö inte var något annat än fruset vatten som föll från himlen när det blir kallt nog. Hur det såg ut eller kändes var dock inte något Emma visste. - När kommer snön igentligen att komma? frågade hon sin mamma nästa morgon när hon åt frukost. Sorgset tittade hon ut genom fönstret i trädkojan. - Det kan jag inte svara på, min kära lilla panda, svarade hennes mamma. -Vem kan då göra det? fortsatte Emma otåligt. Jag har väntat länge nog nu! Jag vill veta hur snö ser ut! - Du får helt enkelt vänta. Men en vacker dag, det lovar jag, svarade hennes mamma och log mot henne.